PISA 2009

PISA*-undersökningen för 2009 redovisades i början av december. Eftersom undersökningen
redovisar läsförmågan hos femtonåringar i ett antal olika länder väcker den stor uppståndelse.
Hur klarar sig svenska grundskoleelever i en jämförelse internationellt ? Trenden är att Sverige sjunker tillbaka i tabellerna. Detta används gärna som slagträ i debatten. Från höger
menar man att åratal av socialdemokratisk skolpolitik nu slår igenom. Från vänster pekar man
på den vildvuxna floran av friskolor som orsak till en sjunkande kunskapsnivå och segregering.
För den som vill sätta sig in i undersökningen rekommenderar jag att läsa ”PISA at glance 2009”. 5 av undersökningens 6 delar redovisas på ett överskådligt sätt. Den består av 99 sidor
text, tabeller och bilder.
Jag önskar alla läsare ett gott nytt år !!!!


*- PISA survey in 2009 reported in early December. As the investigationreported levels of literacy in fifteen year olds in a number of different countries raises the great resurrection.How does Swedish primary school pupils in an international comparison? The trend is for Sweden to sink back into the tables. This is often used as a bat in the debate. From rightsuggested that the years of social democratic education policy now taking hold. From left pointing toon the wild flora of private schools as the cause of a decreasing level of knowledge and segregation.For those who want to familiarize themselves with the study, I recommend reading the "PISA at glance 2009". 5 of the survey's six parts presented in a logical manner. It consists of 99 pagestext, tables and images.I wish all readers a happy new year!!


http://www.oecd.org/document/61/0,3343,en_21571361_44315115_46567613_1_1_1_1,00.html

PISA at a Glance 2009http://www.oecd.org/dataoecd/31/28/46660259.pdf

* Program for international student assesment

PNMI

I augusti publicerade Gallup en uppdatering av Potential net migration index (PNMI). Undersökningen syftar till att ge en bild av till vilket land människor helst skulle flytta ifall de fick välja fritt. Överst på listan hamnar Singapore som skulle öka sin befolkningen med 219 % (!). Sverige kommer en bit längre ner och hamnar på plats nummer åtta och är där med det mest populära lander inom EU. Sveriges befolkning skulle öka med ca 78 % dvs ungefär 7 miljoner. Även om ovanstående skulle inträffa vore befolkningstätheten fortfarande tämligen låg. In August, Gallup published an update of the potential net migration index (PNMI).The survey aims to provide a picture of the country to which people would prefer to move if they could choose freely. Top of the list is Singapore, which would increase its population by 219% (!). Sweden, a bit further down and end up at number eight and is one of the most popular countries in Europe. Sweden's population would increase by about 78% ie approximately 7 million. Although the above would happen the population density would remains relatively low. http://www.gallup.com/poll/142364/Migration-Triple-Populations-Wealthy-Nations.aspx http://www.dn.se/nyheter/varlden/sverige-drom-sierra-leone-mardrom-1.1157200

ARWU

Varje år sedan 2003 rankar ARWU (se länk nedan) universitet i världen utifrån bl.a antal nobelpris och citeringar i vetenskapliga tidskrifter. För en noggrannare definiton av de kriterier som ARWU utgår ifrån gå in under rubriken methodology. USAs dominans är närmast förkrossande. Bland de 25 högst rankade universiteten finner man blott 5 stycken som inte kommer där ifrån. Bästa svenska placering står KI (Karolinska institutet) för med en 42:a plats. Nu kan man ju tycka att plats 42 inte är mycket att yvas för. Då ska man dock betänka att länder som Tyskland, Ryssland och Italien inte lyckas få med något universitet högre upp på listan.

Every year since 2003, ranks ARWU (see link below) universities in the world based on number of Nobel prizes, among others, and citations in scientific journals. For a more precise a definition of the criteria ARWU assumes enter under the heading of methodology.U.S. dominance is almost overwhelming. Among the 25 highest-ranked universitiesone finds only five pieces that will not be from there.Best Swedish investment stands at KI (Karolinska Institute) for a 42nd place. Now, one can find that spot 42 is not much to be proud of. Then, however, reports that countries such as Germany, Russia and Italy do not get with any university higher on the list. http://gse.sjtu.edu.cn/EN/aboutus.htm http://www.arwu.org/index.jsp

Det är sista dagen innan semestern börjar. Min ambition har varit att skriva i bloggen vid ett par tillfällen under sommarlovet. Även om jag inte levt upp till det målet (ännu) så är det ju bättre att vara sen än aldrig. För ungefär tio dagar sedan kunde man läsa i tidningarna om rikedom mätt per capita i EUs länder. Uppgifterna kom från Eurostat. E. är EUs organ för redovisning av statistik. Denna institution skapades redan 1953 samtidigt som Kol- och stålunionen grundades. E. har som mål att redovisa statistik på ett objektivt sätt så att politikerna ska kunna ha underlag för att fatta bra beslut. Det är instutioner (t.ex SCB) i de olika medlemsländerna som ansvarar för att samla in uppgifter. E. arbetar däremot med metodiken för insamlandet så att statistiken mäts på samma sätt i olika länder.Under fliken publications finns skrifter från instutionen i pdf-filer. De är innehållsrika och måste läsas noggrannt . I så fall är informationen under rubriken statistic database mer lättillgänglig. Uppgifterna är inordnade i ett mappsystem med avdelningar som population, industryoch agriculture. "Mappträdet" har en djup hierarki med många underavdelningar. För att hitta uppgifter om export och import måste man klicka sig fram genom fem underavdelningar under mappen economy and finance. Den som ska använda Eurostats hemsida kan jag rekommendera att man utrustar sig med ett bra lexikon och en hel del tålamod för att tränga in i den stora mängden statistiska fakta. Angående BNP per capita i EU så hamnade Sverige på en femteplats.


It is the last day before the holiday begins. My ambition has been to write in my blog a few times during the summer holidays. Although I have not lived up to that goal (yet) so it's better to be late than never. For about ten days ago you could read in the newspapers about the richness measured per capita in EU countries. The data come from Eurostat. E. is the EU agency for reporting of statistics. This institution was created in 1953, while the Coal and Steel Community was founded. E.'s goal is to present statistics in an objective manner so that politicians can have the tools to make good decisions. The Institution (eg Sweden) in the various Member States responsible for collecting data. E. does work with the methodology for the collection so that statistics are measured in the same way in different länder.Under tab publications are writings from the Institution of PDF files. They are rich and should be read carefully. In this case, the information under the heading Statistics Database, more accessible. The data are grouped in a folder system of departments that population, industry and agriculture. "Folder Tree" has a deep hierarchy with many subdivisions. To find information on exports and imports have to click their way through five sub-folder in economy and finance. If you will use the Eurostat website, I recommend that you equip themselves with a good dictionary and a lot of patience to get into the large amount of statistical data. Regarding GDP per capita in the EU as Sweden landed in fifth place.

http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/eurostat/home
http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article7345252.ab

U.S Census bureau

Elevers kopierande av texter från t.ex Wikipedia är ett ämne som diskuteras regelbundet. Nu senast skedde detta på Kolla källan. Lärare uppger att de är besvikna på elever för att de klipper och klistrar istället för att skriva med egna ord. Jag skulle vilja jämföra med skildringen av hur Pippi Långstrump gör ett kort besök i skolan. När fröken försöker lära Pippi "pluttifiaktionstabellen" tycker Pippi det är fullständigt onödigt. Fröken vet ju redan svaret. De som kopierar texter istället formulera egna svar är inne på samma linje. Svaret finns ju redan på Internet. Så varför skriva ner ett eget ? Ett sätt att skapa mening är att låta elever lösa ett problem och sedan låta dem tänka ut varför de kom fram till ett visst svar. Den amerikanska folkräkningsmyndighetens (US census bureau)hemsida innehåller en rad tjänster som låter användaren göra prognoser och tillbakablickar över världsbefolkningens utveckling. Klicka för fliken data acess, välj land och år från två rullistor och klicka för population pyramids. En befolkningspyramid skapas för det valda landet. Det går att utläsa hur många personer det finns i en viss åldersgrupp av män och kvinnor. Under rubriken Excel (nedanför diagrammet) går det att få fram exakta uppgifter för hur många personer som ingår i varje åldersgrupp. Det låter kanske lite torrt, men pyramidens form väcker frågor. Varför finns det betydligt mer män än kvinnor i Indien, vad betyder det för Japan att det finns så få individer i de lägre åldrarna och hur skulle Sverige klara sig i fall landet inte hade haft en invandring under de senaste decennierna ? Detta är frågor som inte går att besvara genom att kopiera färdiga texter.Ett litteraturtips med anknytning till elever som kopierar texter från Internet är Nils-Erik Nilsson bok Skriv med egna ord.

Students copying of texts from things like Wikipedia is a topic that is discussed regularly. Most recently on the site of The view source. Teachers say they are disappointed with the students to the cutting and pasting rather than typing in your own words. I would compare with the portrayal of the Pippi Longstocking makes a brief visit to the school. When the teacher trying to teach Pippi the "plutification table" Pippi think it is totally unnecessary. The teacher already know the answer. Those who copy the texts rather than formulating their own answers are on the same line. The answer is already on the Internet. So why write your own? One way to make sense is to let students solve a problem and then let them figure out why they came up with some answers. The U.S. Census Agency (U.S. Census Bureau) website contains a range of services that allows users to forecast and flashbacks of the world's population development. Click the tab data acess, select a country and year from the two drop-down list and click on population pyramids. A population pyramid is created for the selected country. It is possible to deduce how many people there are in a particular age group of men and women. Under the heading Excel (below graph) it is possible to obtain precise information on the number of persons in each age group. It might sound a bit dry, but the pyramid shape raises questions. Why are there far more men than women in India, what does it mean for Japan that there are so few subjects in the lower ages and how to cope in Sweden when the country had not had an immigration in recent decades? These are issues that can not be answered by copying finished texter. A suggested reading related to the students who copy texts from the Internet, Nils-Erik Nilsson's book, Type in your own words.



http://kollakallan.blogg.skolverket.se/2010/06/01/ge-informationssokningen-ett-vidare-syfte/

http://www.census.gov/ipc/www/idb/index.php

Vatten och korruption

Under ett temaarbete med klasser i åk 9 där eleverna skulle jämföra fattiga och rika länder ställdes frågan angående tillgången till färskvatten i olika länder. Detta är en typ av information som kan vara svår att hitta med hjälp av enbart en sökmotor. För den som nöjer sig med statistiska uppgifter kan med fördel söka i Globalis.se. Här hittar man uppgifter om tillgången på färskvatten i olika delar av världen. FN-förbunder står bakom sidan. För den som är beredd at fördjupa sig i ämnet finns The world´s water. Pacific institute har producerat sidan. PI är ett oberoende forskningsinstitut som hör hemma i Kalifornien och som verkar för attskydda miljön. Ett syfte med sidan är säkert att sälja institutets skrifter.En hel del materiel är dock gratis. För den som är beredd att ta sig an den engelska texten finns här en hel del att hämta. Några exempel är konsumtionen av vatten på flaska i världen och olika länders kapacitet att avsalta havsvatten.Ett avsnitt redovisar var och när det förekommit konflikter om färskvatten i världen. Ett annat mått på ett lands välstånd är hur utbredd korruptionen är. OrganisationenTransparency internationals mål är att belysa detta ämne. Under rubriken corruption perception index hittar man en tabell över graden av korruptionen världens länder. Sverige det land som har lägst korruption (endast slaget av Danmark och Nya Zeeland).

Water and Corruption

In a theme work with classes in Year 9 where the students would compare rich and poor countries, the question was asked regarding the availability of fresh water in various countries. This is a type of information that can be difficult to find using only one search engine. For those who are content with the statistical data can be usefully search Globalis.se. Here you will find details about the availability of fresh water in various parts of the world. UN Association is behind the page. For those who are ready at go into this subject is The World's Water. Pacific Institute has been producing hand. PI is an independent research institute that belongs in California and pursuing to protect environment. One purpose of this site is safe to sell the Institute publications. A lot of stock, however, is free. For those who are prepared to take on the English text, there is a lot to download. Some examples are the consumption of bottled water in the world and various countries' capacity to desalinate seawater. A section sets out where and when there were conflicts over fresh water in the world.Another measure of a country's wealth is how widespread the corruption is. Organization Transparency International's goal is to illuminate this topic. Under the heading corruption perception index, you can find a table showing the degree of corruption world countries. Sweden is the country with the lowest corruption (only the Battle of beaten by Denmark and New Zealand). http://www.globalis.se/ http://www.worldwater.org/data.html http://transparency.org/

DN factlab
Härom dagen försökte jag göra en sökning med Infonation. Till min förvåning är scrollistorna under steg 3 med världens olika länder helt blanka. Jag har mailat tjänstens support utan att få något svar ännu. Är det någon annan som gjort denna erfarenhet ?

Våren 2008 startades tjänsten DN factlab. "Här finns statistik och kvalitetssäkrade fakta som är roliga och enkla att hitta och arbeta med när du vill lära känna världen omkring dig". Så beskrivs hemsidan under rubriken "Om DN factlab". Visst finns här statistik. Jag kan dock inte hålla med om att de alltid är enkla att hitta och arbeta med. Statistiken på sidan presenteras på två sätt. Under rankinglistor rangordnas länder efter alafabetism, arbestlsöshet, befolkning m fl kategorier. Antalet kategorier är i det närmaste oändliga.Under analys kan man få en presentation av valfritt land. Presentationerna är fyllda av ikoner att klicka på.Intrycket är tyvärr plottrigt. Ikonen för de valda landets nationalsång länkar till Encarta. Länken fungerar dock inte.Under rubriken Världens länder ska användaren kunna leta olika typer av information om valfritt land.Jag förstår dock inte hur man ska få fram informationen. Den som lyckas bättre än vad jag gör får gärnahöra av sig. Dessutom har jag erfarenheten att sidan låser sig om man arbetar från en dator där överföringshastihgheten är låg. Den som söker på DNfactlab hittar säkert en hel det intressant. Tjänster som Landguidenoch Infonation erbjuder ungefär samma information och är betydligt enklare att söka med.
http://www.factlab.se/Default.asp

Gapminder

Strax före jullovet hade en av skolans SO-lärare och jag en lektion för en niondeklass i biblioteket. Eleverna skulle jämföra ett i-land och ett u-land. Jag avslutade min introduktion med att visa Gapminder.org. Gapminder visar med hjälp av grafer hur t.ex medelinkomsten i ett land påverkar den förväntade livslängden. Varje land representeras av en cirkel som placeras in i ett linjediagram med en x- och en y-axel. Möjlighet finns att göra en tidskurva för varje inlagt land. Jag ska inte försöka förklara funktionerna mer ingående. Det är bättre för var och en att testa själv. Det jag kunde notera att detta fångade eleverna i hög grad. Gapminder är en stiftelse. Bakom stiftelsen står professorn i hälsovetenskap Hans Rosling (känd från TV-programmet På spåret). Hans Rosling hamnade bland de hundra största tänkarna på det amerikanska magasinet Foreign Policy årslista för 2009. De statistiska uppgifterna i G. bygger på olika källor. För pekaren över rubriken various sources (skrivet med mycket liten text), klicka för settings. På den underliggande sidan så får du en redovisning av vilken källa som ligger till grund för grafen.

Just before Christmas break was one of the school SO-teacher and I have a lesson for a class in grade nine in the library. Students were asked to compare a developed country and a developing country. I finished my introduction to show Gapminder.org. Gapminder shows using graphs such as the average income in one country affect life expectancy. Each country is represented by a circle placed in a line graph with an x-and y-axis. It is possible to make a time trace of any posted land. I will not try to explain the functions in more detail. It is better for everyone to test yourself. What I would note that this caught the students greatly. Gapminder is a Foundation. Behind the foundation is professor of health sciences Hans Rosling (TV-program On the rail). Hans Rosling is amongst the one hundred greatest thinkers in the American magazine Foreign Policy list of the year for 2009. The statistical data in G based on various sources. Put the cursor over the heading Various sources (written in very small print), click on settings. On the underlying page so you get an accounting of the source that is the basis for the graph.

http://www.gapminder.org/

Hans Rosling förutspår när asiater och västerlänningar kommer kommer att ha samma medelinkomst.

Hans Rosling predicts when Asians and Westerners will will have the same average income.

http://www.gapminder.org/videos/hans-rosling-asias-rise-ted-india/